Svensk Vodka

Svensk Vodka är en av de 100 ursprungsskyddade livsmedel och drycker som finns i EU. För att få klassas som Svensk Vodka så krävs det, enligt Livsmedelsverket, bland annat att:

Svensk Vodka

1: Vodkan är tillverkad i inom Sverige av svenskodlad vete, råg, korn, havre eller potatis.
2: Alkoholen är destillerad i Sverige till minst 96 volymprocent.
3: Vodkan är slutligen utspädd med svenskt vatten, till mellan 40% och 60% alkoholhalt.

Själva tappningen av drycken på flaska (det vill säga buteljeringen) behöver dock inte ske i Sverige – det skulle bryta mot EU:s regler om fri rörlighet av varor och tjänster. För vodka vars tillverkning har anknytning till Sverige, men där inte alla moment i kraven för Svensk Vodka uppfylls, kvarstår möjligheten att ange anknytning till Sverige (till exempel ”tillverkad i Sverige”). Sveriges näst största producent av vodka, Lantmännen Reppe med fabrik i Lidköping, får alltså inte kalla sin vodka för Svensk Vodka. Detta på grund av att de exporterar sin råsprit för utspädning till USA, och där säljer drycken under namnet Svedka Vodka.

Absolut är en svensk vodka
Absolut Vodka produceras i Skåne. I Nöbbelöv framställer man 96-procentigt brännvin genom jäsning och destillering av spannmål från södra Sverige. I Åhus späder man sedan vodkan (och smaksätter den ofta) och slutligen buteljerar man den. På Limmareds glasbruk i Västergötland tillverkar man nära  95% av alla Absolut Vodka-flaskor.
Absolut Vodka är absolut en Svensk Vodka!

Vodkans historia

Vodka (från ryska водка och polska wódka) är ursprungligen ett okryddat polskt eller ryskt brännvin. Drycken framställdes först på 1400-talet i Ryssland, troligtvis vid trakten kring St. Petersburg. Drycken var den tiden, med största sannolikhet, långt från den milda och rena vodka vi har idag. Troligen stank den finkel och påminde om olagrad whisky.

I början av 1800-talet uppfann kemister i St. Petersburg ett träkolsfilter som gjorde vodkans lukt och smak mycket mildare och mjukare. Nyheten spreds snabbt bland ryska vodkaproducenter och därefter ganska fort till andra spritproducenter runt om i världen.

I Sverige har vi framställt brännvin – som vi kallade det – sedan mitten av 1400-talet. Basråvaran var ofta vin (därav namnet brännvin) eller jäst spannmål. Det är faktiskt först på 1960-talet som namnet vodka även började användas om svenskt brännvin. Smirnoffs stora exportframgångar gjorde att vi i Sverige lanserade Explorer Vodka 1958 och Absolut Vodka 1979.

Man dricker vodka mest som snaps, eller använder den som bas i olika drinkar. I Skandinavien föredrar vi att krydda brännvinet när vi ska dricka snapsar och sjunga snapsvisor. Det är inte så vanligt att vi i Sverige dricker vodka rent, medan vodka kan ses som en måltidsdryck i Ryssland, Ukraina och andra östeuropeiska länder.

Tillverkning av Svensk Vodka

Vodka är en destillerad spritdryck, vanligtvs färglös och utan smaktillsatser, som man framställer av säd, rotfrukter eller i vissa fall grönsaker. I teorin kan man framställa spriten ur allt som innehåller socker eller stärkelse. Beroende på basen får du ut olika mycket vodka – 100 kilo potatis ger cirka 10 liter, medan 100 kilo säd ger nästan 30 liter vodka. Dessutom kan man laga säd enklare och längre tid än potatis. De flesta tillverkare väljer därför råg eller vete som bas för sprittillverkningen, medan potatis är poulärt i Norge och Polen.

Om du däremot tittar på hur mycket basråvara du får ut ur en given åkerareal blir siffrorna de omvända: Ett hektar ger  en skörd på cirka 40 ton stärkelsepotatis eller 6 ton vete. Man kan  förstå varför potatisen var så populär som råvara under så lång tid – det är helt enkelt väl utnyttjad åkermark. Vodka av potatis sägs också ha lite mer smak och rundhet än vodka på säd.

Aland Distillerys  vackra destillationsanläggning

Mältning och mäskning

Oavsett om vi ska brygga öl eller bränna vodka eller whisky, så är de första stegen i tillverkningen desamma. Man börjar med att blötlägga säden och låter den börja gro. Detta steg tar knappt en vecka. För att stoppa groningen så torkar man malten med varm och torr luft. Under denna tid – mältningen– bildas bland annat enzymet amylas som omvandlar råvarans stärkelse till socker.

Nästa steg i processen kallas mäskning. Vi krossar spannmålet och blandar det med varmt vatten. Denna blandning står sedan några timmar under omrörning. I detta steg överför man stärkelsen från råvaran till vattnet. Stärkelsen bryts då ner till socker. Därefter silar man bort den fasta massan (som kallas drav) från vätskan (som kallas vört). Dravet är för övrigt mycket uppskattat som djurfoder och kan också användas som gödsel.

Jäsning

Hade vi gjort öl så hade vi därefter kokat vörten med humle, men eftersom vi nu gör sprit så skippar vi detta steg, och går direkt på jäsningen. Vi låter vörten kallna efter mäskningen och tillsätter olika jästkulturer. Jäsningsprocessen omvandlar sockret som finns i vörten till alkohol. Ju mer socker det fanns i vörten desto mer alkoholprocent kan man få ut i detta steg. Jästsvamparna dör dock av alkohol. Vid runt 8% alkohol skadas jästens förmåga till jäsning, och vid 14% alkohol dör jästen. Det är av denna anledning som du ”aldrig” ser öl som är starkare än 12-14% (om man inte brygger öl med väldigt specifika metoder). Normalt ligger värten på 7-10 procent i detta steg.

Destillering

Hade vi bryggt öl så är vi klara nu (en sanning med modifikation), men vi gör ju spit och då kommer nästa steg – destillering. Destillering är i teorin en enkel process, men varje destilleri har sin egen process som sätter smak och form på slutprodukten. Man kokar upp vätskan och fångar upp ångorna. Eftersom alkohol har en lägre kokpunkt (78,3°C) än vatten så förångas alkoholen först. Under destilleringen så fångar man upp alkoholångan och kyler ner den så att den kondenserar. Man har helt enkelt separerat alkoholen från övriga beståndsdelar. Destilleringsutrustningen som man använder kallas för en enkelpanna.

Efter denna första destillationsomgång så håller destillatet omkring 25-30% alkohol. Enkelpannans verkningsgrad är alltså ganska låg, så man behöver destillera flera gånger. Efter omgång två så ligger man på cirka 60-70% alkohol, och det är ungefär här som whiskyproducenter avbryter destillationsprocessen. Varje varv man destillerar spriten så blir spriten renare och renare, dvs man plockar bort föroreningar men också smakämnen.

Svensk Vodka skall destilleras till minst 96 procent alkohol. Det gör man genom att använda en mycket modernare process med kontinuerlig destillation i en kolonnaparat. Nackdelen med denna process är att på grund av den höga alkoholhalten så blir spriten neutral i smaken. Men det är ju inget problem när man gör vodka – snarare tvärt om! I denna kontinuelrliga process är det inte relevant att säga  att spriten desillerats två, te eller fyra gånger – räknar man på det så handlar det snarare om motsvarande 200 gånger.

Utspädning

Sista steget för att få kallas Svensk Vodka är att man späder ut den 96-procentiga råspriten med svenskt vatten, till mellan 40% och 60% alkoholhalt.

Svensk Vodka vs andra spritsorter

Tillverkningsprocessen är ganska lika oavsett vilken spritsort som man tillverkar. Man kan dock variera varje litet tillverkningssteg och på så sätt kan man skapa många olika sprisorter ur samma grundprincip. Cognac tillverkar man exempelvis genom att basråvaran är vin i stället för spannmål. Använder man i stället druvskalen och kärnorna som blir över vid vintillverkningen som basråvara så kan man göra grappa. Vill man ha en slutprodukt med mycket röksmak, som whisky och vissa sorters öl, så torkar man säden under mältningsfasen  genom att elda torv och får då en malt med tydlig röksmak. Vill man tillverka gin så omdestillerar man den 96-procentiga råspriten tillsammans med enbär (och eventuellt andra kryddor). Vodka som är en i grunden klar och smakneutral sprit efterbearbetar man inte, medan man exempelvis lagrar whisky och cognac i flera år på ekfat.

Varje spritproducent med självaktning har givetvis sin egen specialitet i tillverkningen som gör just dennes sprit unik och till ”den bästa i världen”.

Dricker du för mycket?
Det är ofta förenat med skamkänslor när man dricker för mycket. Men så ska det inte vara – alkoholism är en sjukdom och som sådan finns det hjälp att få!

Anonyma Alkoholister, AA
Sällskapen Länkarna
Alkohollinjen på 020-84 44 48. Kostar inget och du är anonym.
Få stöd och hjälp med KBT online
Din regions/kommuns beroendecentrum, se Vårdguiden 1177.se